Svensk ishockeys nollvision är en satsning initierad av Svenska Ishockeyförbundet för att arbeta förebyggande med hjärnskakningsfrågan inom svensk ishockey tillsammans med SHL, SDHL, HockeyAllsvenskan, HockeyEttan och SICO.

2020-08-27

Fredrik Warg besöker KTH där Mikael Swarén och Madeleine Fahlstedt är i full gång med att testa ishockeyhjälmar och hur de absorberar den energi som uppstår vid närkampsspel.

Hur stor blir accelerationen och rotationen vid en smäll? Och hur går egentligen mätningen till?

– Vi undersöker hjälmarna för att se hur de slits under en säsong. Vi har tidigare gjort mätningar av närkampsspel i Leksand där deras SDHL-lag samt deras J20-lag ingick i studien och det vi såg var en stor skillnad mellan killar och tjejer vad gäller smällarna i närkampsspelet. Så med bakgrund av det kommer såklart frågan upp om hur hjälmarna faktiskt påverkas av detta, säger Mikael Swarén.

Testningen på KTH genomförs genom att släppa hjälmarna från en viss höjd som ska rekonstruera den kraft som uppstår vid närkamper på isen. I hjälmen som testas finns ett huvud liknande ett krocktesthuvud som väger 4,5 kilo – snittvikten för ett mänskligt huvud. Genom att släppa hjälmen mot ett stumt underlag kan man mäta både acceleration och rotation.

Finns det då något som sticker ut i undersökningen?

– Hjälmmässigt är det svårt att säga, orsaken till att vi började titta på just den här undersökningen var för att vi såg en stor skillnad mellan tjejer och killar i närkampsspelet. Killar tenderar att få fler smällar, dock inte så kraftfulla utan ungefär som att nicka en utspark i fotboll. Tjejerna däremot fick färre smällar men med högre acceleration och rotation.

– Just kraften som ligger till grund för testerna på hjälmarna har man kunnat mäta genom tandskydd med sensorer som spelarna i Leksand burit. Tidigare har försök gjorts att göra mätningar i själva hjälmen men där ser man nu att statistiken som går att avläsa genom tandskydden har gett ett mycket bättre underlag till statistiken.

Vad finns då att göra för att undvika hjärnskakningar i tacklingsmoment?

– Jag skulle säga att utbildningsfrågan är viktigt men också hur man pratar om respekt och ödmjukheten gentemot varandra på isen. Vad gäller hjälmarna så vet vi att om en hjälm är ny och bara ligger i exempelvis en butik så åldras den inte i kvalitet, men frågan är om hjälmarna bör bytas ut oftare. Hur mycket energi klarar de att absorbera över tid, avslutar Mikael.

2020-05-06

Projektet "Svensk ishockeys nollvision” fortlöper och en del av projektet är förlagt till Leksand där tester och kartläggningar av hjärnskakningar har startat.

Projektet "Svensk ishockeys nollvision" startade i december 2018 och är en satsning initierad av Svenska Ishockeyförbundet för att arbeta med frågan om hjärnskakningar inom svensk ishockey.

Svenska Ishockeyförbundet, SHL, SDHL, HockeyAllsvenskan och HockeyEttan är delaktiga precis som försäkringsbolag Gjensidige, Arbetsgivaralliansen, SEB genom avtal med SHL, CCM, Bauer och SICO.

Nu har satsningen pågått i drygt ett år och ett projekt i projektet har lokaliserats till Leksand. Där har Mikael Swarén, som är forskare inom objektiva mätmetoder i idrott, varit ansvarig för vad som kommit att kallas ”tandskyddsprojektet”.

Strax innan Mikael Swarén blev kontaktad av nollvisionens projektledare Morgan Johansson så hade han av ett sammanträffande blivit kontaktad av ett amerikanskt bolag vid namn Prevent Biometrics, och projektet blev därmed en form av test- och utvecklingspool utanför USA.

Genomfört tester på såväl träning som match

Genom avancerad utrustning inom video, positioneringssystem och tandskydd har tester gjorts i Leksand.

– I hallen har 18 mottagare satts upp under matcher och vissa träningar. Spelare har en väst, som en slags sport-BH med en sändare som sitter mellan skulderbladen, säger Mikael Swarén.

Han berättar att sändaren skickar ut en signal så att man på så sätt ser var spelaren befinner sig på isen. Där kan man se hur fort denne åker, men det finns även sensorer som mäter rotationer och accelerationer av överkroppen vilket ger en indikation på hur stor belastningen är. Man kan även se när och hur långt spelaren åkt skridskor aktivt och vilken intensitet denne arbetat med.

– Sedan har spelaren även tandskyddet som mäter linjär och roterande acceleration på huvudet. På så vis kan vi kombinera det och hitta var på isen många av smällarna sker. Vi kan sedan se på videon vilken typ av våld som orsakade det och därefter titta på positioneringsdatan. Vi kan där även se om de åker i en viss hastighet och om de varit väldigt belastade när de fått smällen, säger Swarén.

Typen av smällar skiljer sig

Projektet testades först på Leksands damlag och redan där kunde Swarén dra några slutsatser, bland annat att forwards är mer drabbade.

– Troligtvis är det så att forwards jagar pucken mer och kommer in i många närkamper när de går ner mot hörnen, menar han och berättar att även spelarens längd spelar roll.

– På en lång spelare som tar jättemycket tacklingar kanske bara några få når huvudet, men på en kort spelare som tar färre tacklingar träffar fler mot just huvudet. Det blir väldigt tydligt när man ser det i siffror.

Swarén berättar även att det skiljer sig mellan tjejer och killar, både gällande antal smällar, hur smällarna tar i huvudet och kraften i dessa. Majoriteten av smällarna mot huvudet hos tjejerna sker framifrån och uppe på huvudet, ungefär som att de åker in i något. De har inte lika många små smällar som killarna som testats utan har fler smällar som ligger i mellanregistret i kraft, 15–30 G. Killarna däremot får fler små smällar hela tiden och sedan inträffar någon enstaka stor smäll.

G-kraft och roterande acceleration

Kraften mäts alltså i G. Mikael Swarén förklarar här begreppet och hur det samverkar med roterande acceleration, dvs kraftiga roterande rörelser på hjärnan som gör att den hamnar i rörelse.

– Att nicka en fotboll är 10–25 G och om man boxas är det 30-60 G. Kommer man ovanför de siffrorna börjar det bli illa. Att få en smäll på 60 G behöver dock inte betyda att man ådrar sig en hjärnskakning. Det beror helt på var smällen träffar och hur roterande accelerationen är.

– G-kraft är lite lättare att förstå än roterande acceleration. Man tror att det är just dessa höga roterande accelerationer som är mer skadligt för huvudet, i kombination med var smällen tar. Höga G och smällar framifrån vid pannan är inte lika farligt som på sidan exempelvis, eller i vissa fall bakifrån eller uppifrån, berättar Swarén.

Fler smällar i kampmoment än från tacklingar

Mikael Swarén berättar vidare att det är mycket som sker i kampen om pucken och när det är ”gruff”. Då kan det resultera i att spelaren slår huvudet i sargen eller åker in i en annan spelare.

– Som spelare misstänker jag att det blir som att man åker in i en ”vägg” utan att riktigt vara med på det. Det är inte jättemånga smällar som kommer från rena tacklingar.

I kampspelet menar Swarén att bålstyrkan skulle kunna tänkas vara en viktig del för spelarna för att hjälpa sig själva att undvika smällar. Detta då styrkan påverkar möjligheten att orka hålla uppe kroppen och titta upp. Just att titta upp är korrelerat till hur många eller få smällar spelarna får. Huruvida en stark bål faktiskt gör att spelarna tittar upp mer återstår att titta närmare på i Swaréns studier.

– Sedan är det väl som mycket annat en utbildningsfråga för spelare, att påminna och lära spelarna att titta upp för att skydda sig själva, säger han och fortsätter:

– Intressant är också att kolla på vilken fysik spelaren har gällande syreupptagning och hur trött denne är. Det finns teorier kring detta och att spelare som är dåligt tränade får fler hjärnskakningar. Vi försöker hitta samband. Om det till exempel kan vara så att de som har mest belastning, alltså har varit inne på isen länge, eller överlag har lägre syreupptag får flest smällar och så vidare. Men jag har inte sett några konkreta bevis på detta hittills.

Tjejer mer utsatta för att få hjärnskakning

Mikael Swarén berättar att det generellt ser ut som att tjejer är mer utsatta för att få hjärnskakningar än killar. Den idrott som verkar ha näst mest hjärnskakningar på träning är just damhockey. Allra flest har professionell rugby för herrar. Dock är inte orsaken eller orsakerna till det inte helt fastslagna ännu.

– Jag har tyvärr inte heller svaret, men en troligt bidragande orsak är nackens muskulatur där tjejer har mindre och lite svagare muskler. Det finns även funderingar kring små skillnader i hjärnans anatomi mellan könen som kanske kan påverka risken för hjärnskakningar. Likaså kan det finnas ett hormonellt samband, säger Swarén.

Hjälmen

Ett av de viktigaste skydden för ishockeyspelare är hjälmen som ska försvara huvudet mot smällar. Dess utformning är av den anledningen viktig och Mikael Swarén har analyserat dagens hjälmar.

– Hockeyhjälmarna sitter inte riktigt fast som exempelvis cykelhjälmen. Om hjälmen sitter bättre på huvudet har man större fördelar av inbyggda funktionaliteter för att skydda huvudet och ögonen.

Om man jämför hur tjock en hockeyhjälm är jämfört med en cykelhjälm går det också att diskutera det absorberande materialet i hjälmen. I EPP (expanded polypropylene) eller EPS (expanded polystyrene) är hockeyhjälmarna mycket tunnare och har dessutom ett ganska hårt yttre plastskal. Där tror jag att det skulle gå att tjocka till hockeyhjälmen så att den kan absorbera mer energi, men då blir den lite bulkigare, fortsätter Swarén.

Han tror att det finns en hel del ytterligare utveckling att göra kring hjälmarnas utformning. Och en hel del tester.

– Om du får en smäll i ishockeyn, hur vet du att hjälmen fortfarande funkar? Förr hade man mycket skum i hjälmarna men nu är det mycket EPP vilket tål ganska många repeterade smällar, men absorberar inte lika mycket energi som den klassiska frigoliten gör. Jag tror att hjälmarna nöts upp, framförallt på herrsidan när de tacklas mycket och hjälmarna slår i överallt. Det skulle vara intressant att göra dropptester med hjälmar, nya och gamla, både dam och herr, menar Swarén och utvecklar:

– Vi skulle kunna ta 20 nya hjälmar och droppa dessa, det vill säga utsätta dem för påfrestning genom att släppa dem till marken från en bestämd höjd. Vi kan även ta 20 använda hjälmar från herr och 20 från dam för att se om de har tappat i energiabsorberingsförmåga under en säsong. Om så är fallet måste man börja kolla över det här noggrannare.

Analysen från dropptesterna tas vidare för vidare utvärdering, precis som de ytterligare testdelar Swarén beskrivit. Nästa steg för projektet blir att kombinera fler mättningar med tandskydd och video samt jobba med biomarkörer i blod för att se hur blodvärdet påverkas vid hjärnskakningar. Parallellt med detta jobbar KTH med simuleringar baserade på sensor och videodatan från Leksands IF. Målet, menar Swarén, är att utveckla ett automatiskt system som kan känna efter och identifiera smällarna mot huvudet i syfte att täcka in alla matcher och träningar utan att klubbarna behöver ta till extra resurser.

Det är några av spåren kring arbetet med spelarnas säkerhet och det viktiga arbetet fortsätter.

2019-10-13

I början av året startade svensk ishockey ett nollvisionsprojekt för att tackla problematiken med huvudskador. Projektet involverar Svenska Ishockeyförbundet, SDHL, SHL, HockeyAllsvenskan samt HockeyEttan och projektledare är ingen mindre än SHL-domaren Morgan Johansson. Drygt åtta månader in i projektet kan Johansson konstatera att nollvision redan lett till varaktiga förändringar inom svensk hockey.

– Om man tittar rent regelmässigt så har vi infört regeln om late hit för att öka säkerheten för spelarna på isen. Projektet har även påverkat reglerna om spelet kring målgården för att skydda de annars så utsatta målvakterna, sammanfattade Johansson kring regeluppdateringarna.

För att följa de skador som sker, samt utreda konsekvenserna, har nollvision-projektet även tagit fram ett rapporteringssystem som används av SDHL, SHL, HockeyAllsvenskan samt J20 SuperElit. Där samlas all data när det gäller hjärnskakningar.

– I rapporteringssystemet kan vi se vilka dagar hjärnskakningen skedde, vilken position spelaren har, om det var en blind side eller på vilket sett skadan uppstått samt för vilken serie och förening, förklarade Johansson och la till; – Den faktainsamlingen gjorde vi även historiskt då vi tog in data från säsongen 2018/19 för att kunna följa utvecklingen närmre. Min förhoppning är att vi utgår från ett nolläge och utifrån det gör vi en förändring och när förändringen är gjord mäter vi för att kontrollera att vi är på rätt väg. Det gäller ju alla aktiviteter vi tänkt göra.

Även aktivitetsmässigt är projektet på god väg.

– Vi arbetar just nu med tre konkreta aktiviteter för att mäta olika påverkansfaktorer. En av dessa är axelskyddsprojektet där vi samarbetar med KTH för att mäta hur axelskydden påverkar hjärnskador. Vi vet att under säsongen 2018/19 så föranleddes 70% av hjärnskakningsfallen av att axelkåpan slog upp mot spelarens huvud. Därför vill vi se över hur axelkåporna är konstruerade och vi testar olika material, storlek och utförande genom impact tester med KTH för att kunna påvisa hur smällar tar olika på grund av dessa faktorer.

Samarbetet med KTH gällande axelskydden sträcker sig från oktober till april. – Vi gör en rad avancerade tester där smällar simuleras i datorer med konstruerade huvud, käkar med mera.

Utöver statistiken kring smällar med inblandning av axelskydden så finns det även forskning som visar att en spelares nackmuskulatur påverkar förmågan att ta emot en tackling och därmed även skaderisken. Därför har det även inletts ett projekt som ämnar att stärka upp spelares nackmuskulatur för att se huruvida hjärnskakningarna minskar. Djurgårdens IF:s damlag är med i detta pilotprojekt där Tom Witting, grundare av projektets samarbetspartner Neurolize Sports Academy's, har gjort en förstudie på respektive spelares fysik, och specifikt nackmuskulatur. Därefter har det, i samarbete med Djurgårdens fystränare Louise Dahl, tagits fram individuella träningsprogram för att stärka upp eventuella svagheter. Sedan mäts antalet skador innan kontra efter de nya träningsprogrammen för att se om förstärkt nackmuskulatur minskar risken för huvudskador.

– Skulle det visa sig att skadorna blir mindre med mer och precis nackträning så kan det bli aktuellt att se över handlingsplaner för detta från knatte till senior för att på så sätt kunna minska skadorna drastiskt, sammanfattade Johansson. Utöver Djurgårdens damlag är även Leksands damer med i ett utvecklingsprojekt rörande nollvision. Leksands damlag kommer nämligen, under en månads tid med start den 23 november, att utrustas med GPS:er, filmutrustning samt tandskydd som registrerar smällar mot huvudet.

– Så fort de beträder isen på såväl träning som match under den här perioden kommer vi att kunna se exakt vart en eventuell smäll sker på isen, samt i vilken kraft. Detta för att sedan kunna analysera vart de flesta smällarna sker på planen samt hur mycket kraft det egentligen krävs för att orsaka skada.

Detta projekt görs i samarbete med Mikael Swarén, forskare i biomekanik, anställd hos KTH Dalarna samt aktiv i Sveriges olympiska akademi. Utöver ovan nämnda kriterier ser man även över istid av offer och förövare samt hur speldagarna påverkar skademönstret. – Informationen om när matcherna spelas är viktig för att om Leksand spelar tre matcher på en helg och om de flesta skadefallen sker på söndagar så kan det bero på trötta spelare och då får man fundera på om det är aktuellt att omstrukturera spelschemat framöver.

Från påverkan av spelregler till konkreta testprojekt – nollvision-projektet är i full gång och Morgan Johansson är hoppfull. – Det är en prioriterad fråga inom svensk hockey och jag känner att arbetet vi lägger ner gör skillnad och med de spännande projekt vi nu har framför oss så är jag säker på att vi möter ännu fler viktiga lärdomar runt hörnet, avslutade Johansson, projektledare för nollvision.

2019-04-02

I december kunde vi meddela att Morgan Johansson fått uppdraget som projektledare för Svensk ishockeys nollvision – en satsning initierad av Svenska Ishockeyförbundet för att arbeta med hjärnskakningsfrågan inom svensk ishockey. Men vad har hänt i projektet sedan dess?

Statistik måste tillUnder projektets inledande fas har gruppen konstaterat att det måste till mer statistik för att kunna göra jämförelser mellan säsongerna. Redan nu har en beställning av ett system gjorts som kommer att testas av 30 pilotföreningar. Föreningarna tillhör alla SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan samt J20 SuperElit och man beräknar vara igång med systemet senast den 31 maj 2019. Till en början kommer alla misstänkta eller konstaterade fall av hjärnskakningar från säsongen 2018/2019 att rapporteras in.– Anledningen till att rapportera in säsongen som varit, i efterhand, är för att få in statistik att jämföra med. Vi vill inte tappa ett år utan redan nästa säsong vill vi kunna mäta och jämföra statistiken. Min förhoppning är såklart att alla klubbar tar det här arbetet på största allvar så att vi får in korrekt statistik, säger Morgan Johansson.

Verktyget ska bidra till att samla in data om antalet hjärnskakningar men också i vilken situation de uppstår. I augusti kommer en webbaserad version och även en utvecklad app med syfte att minska tröskeln för rapportering. Genom systemet hoppas man också kunna exportera rå och anonyma data på ett enkelt sätt för att ta hjälp av forskare och experter på området eftersom projektet kommer att löpa under de kommande åren.

RegeländringarAtt införa olika typer av regeländringar är en del av förslaget som projektgruppen diskuterat. Ett exempel på en sådan regel är ”late hit” som genomfördes under senaste JVM-turneringen i Vancouver och som den svenska ledningen och spelare fick ta del av.– IIHF förklarade tydligt för oss vad det var som gällde under turneringen, att när du tacklar en motståndare ska det vara med intentionen att knuffa undan spelaren för att vinna pucken. Kontentan från oss ledare till spelarna var att om du är i en 50/50-situation där motståndaren slagit ifrån sig pucken så undvik att fullfölja tacklingen. Regeln är ju till för att skydda spelarna och det handlar inte om att man inte får tacklas, utan att intentionen alltid ska vara att vinna pucken. Ska våra bästa spelare spela så länge som möjligt så är det en av reglerna som kan göra att vi undviker skador, säger Tomas Montén, förbundskapten för Juniorkronorna.

En del av diskussionen kring säkerheten på isen har också involverat målvakterna. Som en del i ett större arbete kring säkerheten för målvakterna har Tomas Magnusson, utbildningsansvarig på målvaktssidan på Svenska Ishockeyförbundet, delat med sig av kunskap till Nollvisions-projektet. Det förs också diskussioner i en bredare form utanför Nollvisions-projektet kring utbildning och regelfrågor för att öka säkerheten för målvakter. Regeländringarna kan bli verklighet inför säsongen 2019/2020 om man väljer att gå på projektgruppens linje.

Förebyggande och utbildning– Projektet har sedan start haft en begränsning i att arbeta förebyggande i att undvika att hjärnskakningar sker på isen. Vad som händer när olyckan är framme är inte en del av det här projektets uppdrag och det tror jag är viktigt för att få en förståelse för de förändringar vi föreslår. Disciplinära åtgärder kan också en ha effekt i förebyggande syfte, säger Morgan Johansson.

– En stor del i arbetet är såklart också utbildningsfrågan. Som jag ser det finns det två grenar i det och det handlar om det hockeymässiga samt attityden med moral och etik. Hur förhåller sig spelarna till varandra? Hur kan vi utveckla utbildning för spelare, ledare och på sikt även föräldrar? Mycket av det som sägs vid matbordet blir också en form av sanning, fortsätter Morgan.

Många intressenterDet är en stor skara finansiärer som deltar i projektet Svensk ishockeys nollvision. Svenska Ishockeyförbundet, SHL, SDHL, HockeyAllsvenskan och HockeyEttan är delaktiga precis som försäkringsbolaget Gjensidige, Arbetsgivaralliansen, SEB genom avtal med SHL, CCM, Bauer och SICO.– Hockeysverige sluter upp kring de här frågorna och det finns ingen som ställer sig frågande till att vi gör det här arbetet. Mitt jobb handlar framöver om att vi samlar in all kunskap vi behöver framöver för att tolka statistiken och göra jämförelserna. Det är inte jag personligen som sitter med expertkunskaperna utan jag ska leda arbetet, säger Morgan.

Projektgruppen som arbetar med Svensk ishockeys nollvision ses minst en gång i månaden för att arbeta fram förslag framåt kring frågan om hjärnskakningar inom svensk ishockey och Morgan menar att just uppföljningen är det viktigaste i arbetet framåt.– Det jag ställer mig frågande till är uppföljningen av det införda tacklingsförbundet upp till U12 som infördes för många år sedan. Vad har egentligen hänt efter det? Det är spelarna vi ser på seniornivå i svensk hockey nu. Vi kommer inte att göra några åtgärder utan att mäta och följa upp dem, det kommer vara otroligt viktigt framåt. Det har funnits massor med idéer och tankar från många håll i projektet och det är otroligt positivt med ett så stort engagemang från hela hockeysverige. Gruppens uppdrag är att nu prioritera vart det är mest effektivt att börja och vad som ger störst effekt här och nu, avslutar Morgan.